Vi blev med får...

I över tio år har vi haft får. Nu känns det som ett naturligt inslag och på något vis är det som att de alltid har gått där och betat. Vi köpte dem främst för att beta sly, men med tiden har intresset för att laga goda måltider baserat på lamm och att ta hand om ullen/skinnen vuxit. 

Lisa är uppvuxen i Gävle och när vi valde vilka får vi skulle ha var hon lite patriotisk och valde Gestrikefår. Att vi skulle satsa på en svensk allmogeras var på något vis självklart då bevarandearbetet är viktigt för oss. Fåren är genbanksanslutna via Elitlamm och Föreningen Svenska Allmogefår. Vi deltar i det så kallade Maedi-Visna (MV) programmet. Maedi-Visna är en kronisk, dödlig sjukdom som orsakas av virus. Kontrollprogrammet startade 1993 och har som mål att förhindra spridning av sjukdomen och att bekämpa den så att MV på sikt kan utrotas i Sverige. Vår besättning har M3. Besättningar med M3-status klassas som Maedi-Visna fria. Kontakt (inköp, sambete m.m.) får endast ske med får från besättningar med minst samma M-status.

Gestrikefår kommer ursprungligen från Mörtebo i norra Gästrikland. Ullen hos gestrikefår varierar mycket men är oftast av rya-typ, med långa täckhår och en tät, mjuk bottenull. De är ganska små, har många variationer i färg och teckning. Det som är unikt med Gestrikefåren är att många av tackorna är behornade. Behornade tackor förekommer inte hos de andra allmogeraserna. Även gestrikebaggarna kan både ha horn eller vara utan (kulliga). Getrikefåren är oftast väldigt keliga och älskar att beta sly.

Vill du läsa mer om Gestrikefår kan du läsa mer på Föreningen Svenska Allmogefår   >>

Lillan vill gärna ha gos
Lillan vill gärna ha gos